Viltvård - så arbetar vi

Bävern har brun päls med ljusare undersida. Svansen är hårlös och platt. Nosen ger en kantig profil och därunder finns rejäla gnagartänder. En bäver som upptäcker eller anar en fara använder sig av ett kraftigt slag med svansen mot vattenytan som varningssignal. År 2022 fanns det uppskattningsvis cirka 130000 bävrar i Sverige.

Bäver finns i nästintill alla vattendrag i Katrineholms kommun och de lämnar synliga spår efter sig när de gnager på och fäller träd. Du kan oftast se bävern när den simmar i vattnet då födosöket på land nästan bara sker på natten.

Tänk på:

• Bävrar kan orsaka stor skada då de kan dämma upp större områden så att skogen dör eller att vägar och järnvägar blir underminerade.
• Om du hittar spår efter bäver som gnager på träd nära hus så måste du vara uppmärksam på att träden eventuellt kan falla i farlig riktning.
• Har du sett spår av bäver nära ditt hem eller på en plats där många personer vistas? Ta gärna kontakt med kommunjägaren för rådgivning.

Bra att veta:

• Jakt på bäver utförs under ordinarie jaktsäsong som för närvarande är 1/10-10/5.
• Rivning av bäverdämme får utföras utan tillstånd från länsstyrelsen under del av året. Även markägaren måste ge sitt godkännande.

Dovvilt är flockdjur som det finns mycket av i länet med lokalt mycket stora populationer och kan orsaka stora problem för spannmålsodlare.

Bra att veta:

• Jakttiderna är generösa men länsstyrelsen har tagit beslut om skyddsjakt för att kunna minska stammen. De representerar även starkt i viltolycksstatistiken.
• Talrikaste området med Dovvilt på kommunens marker är området runt Trolleträsk. Även Djulönäs får besök av fodersökande hjortar.

Duvor kan på olika sätt skapa störningar när de bygger bo eller uppehåller sig på en plats. Deras träck skapar stort obehag och har du börjat få duvor på fel plats så bör du agera så fort som möjligt.

Bra att veta:

• Många problem går att bygga bort med nät eller piggar -ska du installera solceller så är det viktigt redan i planeringsstadiet att tänka på att hindra fåglar att krypa in under panelerna.

• Det är viktigt att se till att det inte finns mat på din fastighet då många djur dras till dessa platser.
• Skyddsjakt på duvor är vanligt förekommade i maskinhallar och på spannmålsfält.

Grävling är ett mytomspunnet djur som ibland kan dyka upp på olika platser i våra tätorter. Grävling utgör sällan ett hot mot varken människor eller tamdjur. Om de däremot blir trängda och inte kan fly så biter de ifrån så gott de kan. Deras vassa tänder kan orsaka skador men då främst mot artfränder i revirstrider. Grävlinghonor får 2-3 ungar per kull och stammen regleras genom jakt. Andra orsaker till att grävlingar dör är trafikolyckor och revirstrider med andra grävlingar.

Bra att veta:

• Under våren så lämnar grävlingen grytet och man kan se spår i gräsmattan när de plockar maskar och andra godsaker.
• Var alltid uppmärksam på om det är spår in under hus eller altandäck.
• Oftast är det då en fjolårsunge som inte får vara kvar i grytet när det kommer nya grävlingar. De kan då lätt hamna på fel plats till exempel under en altan.
• Jakttiden på grävlingar är i Södermanland 1/8 till 31/1.
• Har du sett spår av grävling? Kontakta i så fall kommunjägaren för rådgivning och åtgärd.

Har du problem med kajor? Här kommer några tips från oss på vad du kan göra:

• Mata inte fåglarna, lämna inte mat framme på balkongen, uteplatsen eller där du bor.
• Se till att komposten du har i trädgården finns under lock eller i en behållare. Lägg inte ut matavfall öppet i trädgården.
• Sortera dina sopor rätt och använd rätt kärl när du kastar dina sopor. Sortera matavfallet och lägg det i den gröna påsen.
• Kasta inte sopor direkt i naturen, utan använd de papperskorgar och avfallsstationer som finns i kommunen.

Vildkanin är en art som det finns mycket gott om i Katrineholm. De ställer till med stora problem och förökar sig väldigt snabbt. Honorna blir dräktiga vid en ålder av 3-4 månader och kan få fyra kullar per år med 4-6 ungar per kull. Finns det kaniner hemma hos dig? Hör i så fall av dig till kommunjägaren för rådgivning.

Bra att veta:

Vildkaniner tillhör inte den svenska faunan och är därför lovlig att jaga dygnet runt och året runt. Den stora tillväxten av vildkaniner bör begränsas genom intensiv jakt.

Smitta kan spridas till tamkaniner och hittar man en död kanin bör man inte ta i den utan istället kontakta kommunjägaren som hanterar djuret.

Problem med vildsvin?

Vildsvin är en av de arter som kräver ett högt jakttryck då tillväxten kan vara stor. Varma vintrar i kombination med till exempel gott om ekollon kan få stammen att öka med flera hundra procent.

Det här kan du göra själv:

• Mata inte fåglar på marken utan använd fågelbord. Ha fågelbord och kompost så långt ifrån huset om det går.
• Se till att komposten du har i trädgården finns under lock eller i en behållare. Lägg inte ut matavfall öppet i trädgården.
• Låt inte frukt och bär som ramlat på marken ligga kvar.
• Sätt upp ett stängsel eller ett vitt snöre 20 till 25 cm över marken. Då tror vildsvinen att det är ett stängsel!
• En stark rekommendation om man har en fastighet i ett område med vildsvin är att sätta upp elstängsel. Eltråden ska monteras lågt och behöver bara vara strömförande under nätter med exempelvis en timer.
• Vildsvinen lär sig snabbt och deras känsliga tryne skyr eltrådar.

Hjälper inte de insatser du gjort?

Kontakta kommunjägaren för rådgivning.

Såhär arbetar vi:

Skyddsjaktsreglerna är generösa men bör även kompletteras med större insatser under de tider på året där lagstiftningen tillåter jakt med hund.

Det är i första hand de stora vassområdena norr om Katrineholm som är lämpliga för sådana insatser. I övrigt bör vildsvinen jagas hela året när de närmar sig bebyggelse. Utfodring bör undvikas men kan i vissa fall vara lämpligt för att underlätta jakten. Det är även ett effektivt sätt att locka bort vildsvinen från bebyggelse och grödor.

De fält som ägs av kommunen men arrenderas ut för spannmålsodling har ett prioriterat jakttryck för att minimera skadorna för kommunens jordbruksarrendatorer.

Älg kallas ofta skogens konung och är en viltart som vi i Sverige kan vara stolta över. Stammens har förvaltats genom jakt under lång tid och målet för de flesta markägare är att det ska finnas mellan 4-8 älgar/1000 hektar i vinterstam (när säsongens jakt är slut). Siffrorna skiljer sig åt var i landet man befinner sig. På Katrineholms kommuns mark jagas inte älg sedan många år då stammen bedöms vara för svag.

Bra att veta:

• Viltolyckor på väg och järnväg är den främsta dödsorsaken följt av sjukdomar i de områden där älg inte jagas.
• Ibland kan älgar ta sig in i tätorter och då visa ett förvirrat intryck. Då handlar det oftast om fjolingar som stöts bort eller att det finns attraktivt foder i närheten såsom äppelträd.
• Älgar är stora djur och gör gärna utfall om de känner sig trängda.
• Håll stort avstånd eller välj annan väg om du ser en älg.

Den som äger en fastighet har också jakträtten. Det innebär att du själv har det fulla ansvaret för vilt som uppehåller sig på din tomt eller mark.

Bra att veta:

• Problem med mindre skadedjur täcks ofta av hemförsäkringen och särskilt om det är djur i byggnader.
• För större djur kan du ta kontakt med vår kommunjägare för rådgivning. Kommunjägarens möjlighet att kunna hjälpa till kan vara begränsad i tid och omfattning.

Några tips från oss:

• Fågelsäkring, ofta remsor med piggar, rekommenderas på tak och andra platser där fåglar gärna sitter.
• Vid montering av solpaneler bör utrymmen runt panelerna tätas för att undvika att fåglar bygger bon under dessa.
• Altaner bör byggas ner mot fast mark då grävlingar gärna tar sig in under.
• Om du ser spår av grävlingar under altanen så kontakta kommunjägaren.