/
/

Vanliga frågor och svar om de nya skolorna

Vi bygger två nya skolor i Katrineholm och vi får in en hel del frågor om hur vi planerar och arbetar inför att allt står klart. Här nedan försöker vi ge svar på de vanligaste frågorna.


Hittar du inte svaret på din fråga? Då kan du skicka in din fråga/funderingar och synpunkter via det här formuläretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och glöm inte att uppge din mejladress om du vill ha återkoppling. På den här sidan hittar du de senaste nyheterna kring byggprocesserna.


Järvenskolan

Såhär ska den nya Järvenskolan se ut när den är klar 2022.

Behovsanpassade miljöer

Fråga: Alla är vi olika och har olika behov av den fysiska miljön. Vi har också elever på skolan med olika funktionsnedsättningar. Hur skapar vi en flexibel skola som kan ge våra elever med dess olika behov, de bästa miljömässiga förutsättningarna för kunskapsinhämtning och utveckling?

Svar: En del av uppdragen kring att bygga en ny skola handlar om pedagogisk hållbarhet med individen i fokus:

”Planeringen av skolans byggnader ska ske parallellt och i samspel med en långsiktig pedagogisk utvecklingsplanering. Utformningen av den fysiska miljön ska ha utgångspunkt i det pedagogiskt hållbara, så att lärmiljön utgör stöd för ett arbetssätt i enlighet med dagens styrdokument men också är flexibel inför framtida förändringar av organisation, arbetssätt och en förändrad värld.”

”Skolan ska genomsyras av synsättet ”hela barnet hela dagen”, där varje elev ska ges möjlighet att bli sitt bästa jag. Denna helhetssyn på individ och lärande förutsätter tät samverkan på alla nivåer, med individen i fokus. All undervisning ska utgå från varje enskilt barns förutsättningar och behov. Vår verksamhet ska ge alla barn och ungdomar utrymme att utforska och utveckla sina förmågor och intressen.”

(Utdrag ur Målbild för lärmiljön i Katrineholms skolor)

Dagens skolor saknar ofta en variation av lärmiljöer. De flesta rum är anpassade för en klass om ca 30 elever. Målet med den nybyggda skolan är att skapa skiftande lärmiljöer i kvadratyta, material, ljud och ljus med syfte att varje individ ska ges förutsättning att vistas i miljöer som främjar deras behov. Samtidigt ska det också ge lärare förutsättningar att lättare kunna skapa gruppstorlekar och pedagogik som främjar eleven och undervisningen.

Det ska finnas möjlighet för eleven att mellan lektioner eller under lektioner om så passar undervisningen, kunna välja att stå, sitta eller ligga ner en stund då de arbetar eller har paus i sitt arbete. Genom att ”bygga bort” korridorer som är ineffektiva ytor, skapas istället utrymmen där vi flexibelt kan möblera för olika behov.

Genom kommunikation med sakkunniga inom elevhälsan, SPSM, Peter Lippman – arkitekt med fokus på lärmiljöer, studiebesök samt inhämtande av olika forskares och myndigheters artiklar ex; Malin Valsö, John Hattie, Helen Timperley, Skolverket, Arbetsmiljöverket m.fl. har miljöerna formats för att stödja alla, även elever med funktionsvariationer. Det är också viktigt med rätt ljus- och ljudmiljöer. För att uppnå målet med stimulerande lärmiljöer är experter inom området delaktiga i projektet.

Skolans utformning – trygghet och trivsel

Fråga: Det finns farhågor med att bygga en stor skola. Man befarar öppna och flexibla ytor med allt för mycket glaspartier. Farhågorna handlar om otrygghet och möjligheter att skapa relationer mellan personal och elever. Hur skapar vi individanpassning, trygghet och trivsel i vår nya Järvenskola?

Svar: En av tankarna med att bygga en stor skola är att samla kompetensen och att stärka det kollegiala arbetet. Det ger också lärare som undervisar i ämnen med få timmar i timplanen möjlighet att fylla sin tid på en skola istället för att vara placerad på flera enheter.

Riskerna med en stor skola handlar om otrygghet och möjligheter att skapa relationer mellan personal och elever. Med utgångspunkt i dessa farhågor skapar vi åtta hemvister för åtta arbetslag på Järvenskolan. Varje hemvist består av cirka 160 elever som tillsammans med sina lärare skapar ett arbetslag.

Flexibiliteten består i att varje hemvist har varierande lärmiljöer både för undervisning i olika gruppstorlek samt plats för paus. Glaspartier finns endast där det är nödvändigt för ljusinläpp eller av annat pedagogiskt behov. Varje lärmiljö har möjlighet att stänga om sig för att få arbetsro. Hemvisten tillhör det specifika arbetslaget och ingen annan har tillgång till den ytan. Eleverna ”bor” i sin hemvist cirka två tredjedelar av sin arbetstid. Resterande arbetstid, en tredjedel fördelas på ateljéer med labbar, olika praktisk/estetisk inriktning samt i idrottslokaler. Dessa ytor delas tillsammans med de andra arbetslagen utifrån schemaläggning.

Genom att skapa åtta mindre enheter där eleverna kan känna sig ”hemma” och känna att det är deras hemvist reducerar vi känslan av en stor skola.

Det finns också lärmiljöer specifikt anpassade för elever med stort behov av lugn och ensamhet. Dessa miljöer har eleverna möjlighet att nå utan att korsa allmänna ytor där många individer kan samlas.

Då vi skapar underlaget för vår konsekvensanalys tar vi del av farhågor från personal, elever och föräldrar. Vi har också varit på flera studiebesök där man byggt skolmiljöer med liknande mål. Vi har intervjuat personal, elever och skolledning för att lyfta saker de upplever som problem och vad de anser vara lyckade satsningar.

Vi ser tydligt att ”gömda” ytor ses som otryggt av eleverna. Genom att bygga bort långa korridorer och istället lägga lärmiljöerna kring ett ”centrum” ökar vi genomsynen i lokalerna och minskar riskerna för utsatthet.

Tryggheten är en av de viktigaste delarna då vi bygger nya skolor. Ämnet diskuteras på varje byggmöte med flera olika personers yrkeserfarenheter och kompetenser.

Delaktighet

Fråga: Varför har inte pedagogerna haft möjlighet till större inflytande när det gäller hur de önskar utforma sin framtida arbetsplats?

Svar: Att bygga två nya skolor är ett mycket stort och viktigt projekt för oss här i Katrineholm. Vi bygger för närtid och framtid. Det innebär att många människor, idag och i framtiden kommer att vara en del av våra nya skolor. Det är politiska beslut, budget, skolans styrdokument och många yrkesprofessioner som styr på olika nivåer.

Vi ser att pedagoger och rektorer är ett par av de viktigaste professioner vi har att lyssna till. Vår ambition är att den kompetensen ska tas tillvara. Det är många viktiga synpunkter som kommer till oss som sedan ska sättas samman till en helhet. Ibland står intressena i kontrast till varandra och ibland flyter de samman.

För att göra delaktigheten möjlig med så många intressenter så måste det ske i olika former. Vi har arbetsgrupper från de olika skolorna som vi träffar på förvaltningskontoret med jämna mellanrum för att utbyta synpunkter och diskutera olika lösningar. Tanken är att arbetsgruppen ska vara länken mellan byggprojektgruppen, kollegor och elever. Byggprojektgruppen träffar även andra referensgrupper ex; elevhälsan, bibliotek, samhällsbyggnadsförvaltningen, säkerhetschef m.fl.

Det finns även en länk där alla kan lämna in synpunkter, både på Katrineholms hemsida och via Pingpong. Alla synpunkter som kommer in tar vi upp till diskussion i byggprojektgruppen. Många ändringar och förbättringar har gjorts utifrån de synpunkter vi fått in. Vissa önskemål går inte att tillgodose. Det kan bero på intressekonflikter kring den yta vi har att tillfoga eller andra byggtekniska orsaker.

Ju längre byggprocessen kommer desto fler detaljfrågor kommer byggprojektgruppen att ställa. Vi har olika referenspersoner på skolorna som vi kommer att ha direktkontakt med då processen behöver råd eller beslut för att komma vidare.

Belastning och flöde

Fråga: Det är lätt att det blir bråk i trånga utrymmen som exempelvis entréer, kapprum och trappor samtidigt finns det också en oro för att vi inte har tillräckligt många lärmiljöer för praktiskt estetiska ämnen. Hur tänker ni där?

Svar: Flödet i entréer är en viktig del i planerandet då vi bygger en skola som ska ta emot många elever samtidigt. För att förhindra att trängsel ska uppstå vid skolstart och vid slutet av dagen behövs flera entréer. Det måste samtidigt vägas mot säkerheten. Ju färre huvudentréer desto lättare är det att bevaka vilka som kommer in i skolan. Här förs diskussioner med profession inom säkerhet för att vi ska hitta en väl avvägd lösning.

Beräkningar av flöden och belastning i trapphus, matsalar och andra lärmiljöer är också viktiga delar i en byggprocess. När det gäller matsal och andra specifika ytor har vi återkommande samtal med profession inom just dessa områden.

För att försäkra oss om att beläggningen inte blir för hård görs beräkningar utifrån max antal elever på skolan samt utifrån timplanerna i de olika ämnena. Samtidigt som vi försäkrar oss om att ytor kommer att räcka till så måste vi arbeta yteffektivt. En del av uppdragen kring att bygga en ny skola handlar också om ekonomisk hållbarhet:

”Skolans byggnader ska vara yteffektiva och planeras för hög nyttjandegrad under skoldagen. Alla möjligheter till verksamhetsmässig och rumslig samverkan ska prövas i syfte att optimera rumsanvändningen.”

(Utdrag ur Målbild för lärmiljön i Katrineholms skolor)

Utemiljön

Fråga: Lyssnar ni på barnen och forskningen då ni planerar skolgårdarna?

Svar: I Boverkets inledning - vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö ”Gör plats för barn och unga” står att läsa:

”Barn och unga utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn under arton år rätt till en god uppväxtmiljö. Det finns forskning som visar att den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling och hur miljön på flera sätt kan främja barns och ungas hälsa, utveckling och lärande. Därför är det viktigt att utveckla bra utemiljöer som bidrar till ökat välmående hos barn och unga. Bra utemiljöer är miljöer där lusten, spänningen och nyfikenheten får spelrum, miljöer som stimulerar till nya utmaningar, lockar till lek och fysisk aktivitet. Miljöer som också tillåter barn och unga att skapa och utforma platser och aktiviteter på egna villkor.”

Utifrån Boverkets vägledning, i samarbete med landskapsarkitekt, rektorer, pedagoger och elever kommer vi att skapa utemiljöer som stimulerar lek och fysisk aktivitet, ger utrymme för paus men också utrymme för stimulerande lärmiljöer. Vårt mål är att i allt detta även bevara delar av den befintliga miljön med träd och kullar där barnen själva kan utforma platser och vara kreativa på deras egna villkor.

Tidsplan

Fråga: När ska den nya idrottshallen och högstadieskolan på Järvenområdet börja byggas och när är det klart?

Svar: Enligt KFAB:S beräkning i början av 2020 så ska byggstart ske i mitten av april 2020 och om allt går som planerat kan den nya skolan tas i bruk lagom till höstterminen 2022.