/

Fakta om Katrineholm

 

Katrineholm - Läge för liv & lust i Sveriges Lustgård.

Katrineholm är en av nio kommuner i Sörmland. Vi finns där västra och södra stambanorna möts, endast en timmes tågresa från Stockholm och två timmar från Göteborg.

  • Antal invånare: drygt 34 000.
  • Antal invånare per kvadratkilometer: 32.
  • Katrineholms kommun har en landareal på 1 025 kvadratkilometer.

Landsbygd och tätorter

Förutom centralorten Katrineholm har kommunen sju tätorter:

  • Bie
  • Björkvik
  • Forssjö
  • Sköldinge
  • Strångsjö
  • Valla
  • Julita/Äsköping

Definitionen för en tätort är att den ska ha en sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare.

Kommunalskatt

Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan för kommunen. Varje kommun bestämmer själv vilken kommunalskatt som kommuninvånarna ska betala. Det sker en gång per år när man sätter budgeten för det kommande året.

Se kommunalskatten för Katrineholms kommun via SCB, Statistiska centralbyrånlänk till annan webbplats

Kort statistik med kommunfakta

Uppgifterna är hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Kommunfakta 2016 som PDF-fil

Fickfakta 2018 som PDF-filPDF

Kommunvapnet

Katrineholm blev stad 1917, och 1918 fastställdes stadsvapnet. Det var komponerat av konstnären Carl Richard Forsslund, som under 1910- och 1920-talen var verksam i Katrineholm.

Det omvända gaffelkorset symboliserar mötesplatsen för västra och östra stambanorna, hammaren symboliserar industrin, mercuriestaven står för handeln och rosen är symbol för trädgårdsstaden.

Vapnet kröntes av en välvd murkrona i guld. 1971 bildades Katrineholms kommun genom sammanläggning av Katrineholms stad och Stora Malms, Sköldinge och delvis Julita storkommuner samt Björkviks och Floda kommuner. Det blev då aktuellt att ta ställning till hur den nybildade kommunens vapen skulle vara utformat. Stora Malm, Sköldinge, Floda och Julita hade haft egna kommunvapen. Beslut fattades om att Katrineholms stadsvapen skulle utgöra symbol även för den nybildade Katrineholms kommun. Murkronan togs dock bort. Den ansågs symbolisera stadsbegreppet, som inte längre fanns kvar.

Vapnet användes utan murkrona fram till 1988. Då återinfördes murkronan i en något moderniserad form, som utseendemässigt ansågs ge vapnet en bättre balans.