/

Projekt

Vi har många spännande projekt på gång i Katrineholms kommun.

LIFE IP Rich Waters Öljaren

Katrineholms kommun har under 2017 inlett det unika och EU-finansierade delprojektet LIFE IP Rich Waters Öljaren. Läs mer om projektet här.

MIKA

MIKA står för Mat och Integration i Katrineholm. Det är ett samverkansprojekt mellan lokalt näringsliv och Katrineholms kommun med stöd av Europeiska Socialfonden.

KVISK

KIVSK är ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt. KVISK står för Kreativa Vägar till Integrationoch Sysselsättning genom Kultur.

Avslutade projekt

IntegrationsBygget i Sörmland

Samordningsförbundet RAR har fått 17 miljoner från Europeiska Socialfonden för ett projekt som ska förkorta tiden för nyanlända att komma i arbete. Samtliga kommuner i Sörmland, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Regionförbundet är en del av projektet. Viadidakt företräder Katrineholms och Vingåkers kommuner.

Projektet som benämns IBIS ska utveckla metoder och arbetssätt som är varaktiga och inriktar sig på nyanlända som är i början av etableringsprocessen. Projektet pågår 2016-2018.

Mellan 2015 och 2018 har Katrineholms kommun deltagit i projektet #jagmed, som drivs med projektmedel från Europeiska Socialfonden.

#jagmed var ett EU-projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) som pågick fram till sista december 2018 i ett 30-tal kommuner i fem regioner i Mellansverige; Östergötland, Uppsala, Örebro, Västmanland och Sörmland. I Sörmland finns två delprojekt, Nyköping/Oxelösund och Katrineholm.

Det övergripande målet för #jagmed var att öka andelen elever som slutar gymnasiet med fullständiga betyg. Under projekttiden har vi studerat övergångar mellan skolor och skolformer, arbetat med förebyggande åtgärder samt fortbildning, rådgivning och föreläsningar till berörd skol- och projektpersonal.

I delprojekt Katrineholm har målgruppen varit ungdomar i åldern 15 – 20 år som är elever i åk 9 upp till åk 3 på gymnasiet och bedöms ligga i riskzonen för att inte påbörja eller fullfölja gymnasiet. Vi har arbetat individanpassat och coachande med att stötta, motivera, stärka självförtroende, arbetat med ungdomars hälsa med mera.

Vi har också studerat metoder och arbetssätt i den egna kommunen och i andra kommuner samt i projekt riktade till målgruppen. Till projektet har funnits en lokal ledningsgrupp och ett samverkansteam kopplat. Under hela projekttiden har #jagmed arbetat medvetet med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering.

Projektet knöts ihop på lokal nivå i och med en konferensdag på Åsa folkhögskola den 28 september 2018. Se ett videoinslag från dagen här:

Kontakta föredetta projektledare Inger Christensen för mer information.
Mejl: inger.christensen@katrineholm.se

Här kan du läsa projektets blogglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs slutrapporten #jagmed delprojekt Katrineholm.pdfPDF

Läs slutrapporten #jagmed Linköpings Universitet.pdfPDF


Projektet Integration Katrineholm kom till utifrån övertygelsen att ökad förståelse leder till minskad segregering, vilket i sin tur leder till en förbättrad integrering för personer som flyttat till Katrineholm från andra länder. Projektet hll på 2012–2014. Målgruppen var Nyanlända ungdomar (13–25 år) och ungdomar från majoritetssamhället. Finansiär Europeiska Integrationsfonden och samarbetspartner Länsbildningsförbundet Sörmland och Viadidakt.

Syfte med projektet

Syftet med Integration Katrineholm var att genom ökad förståelse minska segregering och förbättra integrering.

Hur arbetade vi med projektet?

I projektet deltog både nyanlända ungdomar och ungdomar från majoritetssamhället. Meningen med projektet var att skapa förutsättningar för en bra dialog mellan dem.

Målet var att öka ungdomarnas förståelse för varandra genom att hitta gemensamma nämnare och intressen. De skulle också utveckla sin uppfinningsrikedom och utmana sina föreställningar om de andra. Fokus i projektet skulle vara samtalen, kulturen och förståelsen.

Projektet bestod av fem delprojekt med olika inriktning:

  • Konst & Kultur
  • Utbildning & Arbetsmarknad
  • Frigörelseprocesser & Uppväxtvillkor
  • Politik & Påverkan
  • Att Mötas & Utvecklas

I de olika delprojekten jobbade deltagarna med olika former av kreativa aktiviteter på ungkulturhuset Perrongen i Katrineholm.

Det offentliga konstprojektet ”Ljusare konst – tryggare stad” ägde rum 2014-2016. Målgruppen var ungdomar mellan 13 och 25 år i Katrineholms kommun. I första hand unga kvinnor med utländsk bakgrund från IM-programmet vid Duveholmsgymnasiet. Projektet finansierades av Boverket. 

Syfte med projektet

Syftet med Ljusare konst – tryggare stad var att öka tryggheten och jämställdheten i kommunen med hjälp av den offentlig konst.

Hur arbetar vi med projektet?

Sedan 2007 har Katrineholms kommun arbetat aktivt med offentlig konst och det har lett till att platserna där konstverken placerats har fått en unik karaktär, stärkt identitet och ett högre värde.

I ljusplanen för Katrineholms kommun står det att "forskning visar att fler kvinnor än män känner sig otrygga i stadens offentliga rum. En bra ljussättning för tryggare platser är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv”.

I samband med evenemanget Stad i ljus i november 2014 invigde kommunen projektet. Genom en promenad mellan Kulturhuset Ängeln och Ungkulturhuset Perrongen ville kommunen visa att alla människor har rätt till det "offentliga rummet" (vår utomhusmiljö). Vid Ungkulturhuset Perrongen presenterade kulturchef Truls Olin projektet. Besökarna fick också möjlighet att se konstnärsparet Andy Best och Merja Puustinens verk, Heart/Hjärta.

Under projektet samarbetade målgruppen med olika konstnärer. Målgruppen diskuterade det offentliga rummet med fyra olika konstnärer. Konstnärerna gjorde sedan skisser på ljussatta konstverk. En jury valde ut två av konstverken. De två konstverken placerades sedan på platser som målgruppen upplevde som särskilt otrygga. Invigningen avslutade projektet.