Årets betyg - med två historiskt höga resultat

Stabila resultat med glada kurvor uppåt vad gäller gymnasieexamen och gymnasiebehörighet – så kan man sammanfatta årets betygsresultat efter en första analys. På tre gymnasieprogram klarar alla elever gymnasieexamen, och 81,7 procent av eleverna går ut årskurs tre med gymnasieexamen - två historiskt höga resultat!

När betygsresultatet för skolåret är klart påbörjas arbetet med att analysera siffrorna. I en första analys kan bildningsförvaltningen dra flera glada slutsatser för gymnasieresultaten.

• För bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet och hotell- och turismprogrammet klarar samtliga elever gymnasieexamen.
• 81,7 procent av gymnasieeleverna på nationella program klarar gymnasieexamen.

”Det är glädjande att se att den positiva utvecklingen håller i sig och examensgraden fortsätter att öka. Det är ett slutgiltigt kvitto på allt de goda och målmedvetna arbete som gjorts under elevernas 18-åriga utbildingsresa i Katrineholms för-, grund- och gymnasieskolor”, säger Johan Lindeberg, skolchef.

“Det är glädjande att se att siffrorna går åt rätt håll, och då särskilt ökningen av antalet elever från yrkesprogram som tar sin gymnasieexamen. Personalens, men också elevernas, hårda arbete ger resultat och nu gäller det att vi håller i den här utvecklingen framåt”, säger Ulrica Truedsson (S), ordförande för bildningsnämnden.

Arijana Bajric Gredelj, chef för verksamhetsutveckling, kommenterar resultatet:

“Förra året såg vi för första gången att två program klarade av att alla elever tog gymnasieexamen, och i år är det tre. Det är en väldigt rolig utveckling att följa. Det kan förklaras både genom att det är elever med hög måluppfyllelse som söker till de här programmen, exempelvis är byggprogrammet väldigt populärt, men att man också på skolorna har jobbat hårt med både kultur och insatser och det ser vi resultatet av här.”

Vad gäller siffrorna för gymnasiet är det bra att komma ihåg att de inte kan jämföras med resultatet i årskurs nio. Till gymnasiet ändras elevgruppen betydligt, med tillskott av elever från Kunskapsskolan, Vingåker, och andra kommuner. Siffrorna redovisar elever i nationella program, och inte elever i IM-programmen.

Resultat för årskurs nio

För årskurs nio klarar i år 75,6 procent gymnasiebehörighet. Det är ett genomsnittligt resultat sett över tid. Sommarskola kan förändra resultaten och innebära att fler elever blir behöriga.

Något som är spännande är att i gruppen som inte klarar gymnasiebehörigheten sker en stor utveckling - en skillnad som inte syns i statistiken, men som är viktig att prata om.

I den gruppen går man från att nå få betyg till att nå betyg i flera ämnen. Över 60 procent av gruppen som inte når gymnasiebehörighet når faktiskt betyg i fler än sju ämnen. De saknar ett betyg i antingen matte, svenska eller engelska för att kunna nå sin gymnasiebehörighet.

De senaste fem åren har antalet elever som går ett IM-program sjunkit från drygt 300 till drygt 200. Övergången från IM till ett nationellt gymnasieprogram går ofta fort, på ett par månader. Många kan också börja på ett nationellt program och läsa upp sin svenska, matte eller engelska på grundskolenivå parallellt.

Margaretha Norling, verksamhetschef för grundskolan, kommenterar resultatet:

“Det här visar att för elever som går ut nian utan gymnasiebehörighet är det inte kört, och att arbetssättet på högstadiet där man kämpar för varje enskilt betyg, är otroligt viktigt för den enskilda eleven.“

Övriga resultat

• Årskurs sex har i år ett sämre resultat än förra året, då resultatet i sin tur var ovanligt högt. Sett över tid är årets resultat statistiskt jämförbart med snittet på de senaste tio åren.
• Årskurs sju har ett högre resultat med ett meritvärde på 192,3 jämfört med fjolårets 183,3 men sett över tid är resultatet att jämföra med ett snittresultat, även om kurvan pekar något uppåt.
• Betygsresultatet för årskurs åtta är i princip identiskt med tidigare år, och här är kurvan relativt platt över tid.

Margaretha Norling, verksamhetschef för grundskolan, kommenterar resultatet:

“Vi behöver alltid utforska orsaker till brister, handlar det om en del av ett ämne eller är hela ämnet kritiskt? Hur ser de pedagogiska strategierna och stödinsatserna ut, och funkar de för den aktuella elevgruppen? Vi håller alltid noga koll på resultaten och att kurvan vänds nedåt för årskurs sex gör att vi såklart behöver lägga in en extra växel när de går in i högstadiet.”